Gallsten är en relativt vanlig åkomma som kan orsaka smärta och obehag för den som drabbas. Det är konkretioner som bildas i gallblåsan och kan variera i storlek och form. Gallblåsan är ett litet, päronformat organ som finns under levern och spelar en viktig roll i matsmältningen, speciellt i nedbrytningen av fett genom att lagra och koncentrera galla som levern producerar. Gallstenar kan vara alltifrån storleken på ett sandkorn till storleken på en golfboll och de är oftast uppbyggda av kolesterol eller bilirubin. Denna grundliga översikt kommer att ta en närmare titt på vad gallsten faktiskt är, hur de uppstår, vilka symtom de kan orsaka och behandlingsalternativ som finns tillgängliga.
Vad består gallsten av
Gallstenar kan indelas i två huvudtyper baserat på deras sammansättning: kolesterolstenar och pigmentstenar. Kolesterolstenar är de vanligaste och står för omkring 80 procent av alla gallstenar. De är oftast gula eller gröna till färgen och består främst av hårt kolesterol. Pigmentstenar är mindre vanliga och är mörka till färgen på grund av deras höga innehåll av bilirubin, ett ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned. Orsaken till att gallstenar bildas är inte alltid tydlig, men flera riskfaktorer har identifierats. Bland annat verkar det som att en hög koncentration av kolesterol i gallan, en minskad rörlighet i gallblåsan samt inflammation i gallblåsan kan öka risken för att stenar bildas. Andra faktorer som kan inverka är bland annat kön, ålder, ärftlighet, kost, vikt och vissa sjukdomstillstånd.
Symtom och diagnos
Många personer med gallstenar upplever inga symtom alls, en situation som kallas för ”tysta” gallstenar. Dessa upptäcks ofta slumpmässigt vid en ultraljudsundersökning eller annan medicinsk bildgivande teknik som utförts av en annan orsak. Men när symtomen uppenbarar sig, kan de vara intensiva och svåra att ignorera. Det vanligaste symptomet på gallstenar är en smärta som kallas gallstensanfall eller kolik. Denna smärta uppstår när gallstenar blockerar gallvägarna och orsakar en inflammation eller när gallblåsan försöker krysta ut stenarna. Smärtan beskrivs ofta som en skarp och intensiv smärta i övre delen av magen eller i högra sidan under revbenen och kan stråla ut mot ryggen eller höger skulderblad. Förutom smärta kan gallstenar även orsaka andra symtom som illamående, kräkningar, feber och en gulaktig ton i huden eller ögonvitan som kallas ikterus. För att ställa diagnosen gallsten använder läkare oftast ultraljud, men även andra bildgivande metoder som datortomografi (CT) kan användas.
Behandling av gallstenar
Behandlingen av gallstenar beror på symtomens svårighetsgrad och patientens allmänna hälsotillstånd. Personer som inte har några symtom behöver ofta ingen behandling, men de bör vara medvetna om potentiella framtida problem och ha regelbunden kontakt med en läkare. När det gäller patienter som har symtom är det vanligaste behandlingsalternativet en operation för att ta bort gallblåsan, en procedur som kallas kolecystektomi. Gallblåsan är inte nödvändig för att leva, och de flesta människor kan leva ett normalt liv utan den. Operationen kan utföras med konventionell öppen kirurgi eller, mer vanligt, med laparoskopisk teknik, vilket innebär mindre kirurgiska snitt, kortare sjukhusvistelse och snabbare återhämtning. För dem som inte kan genomgå operation finns alternativa behandlingar såsom mediciner som kan lösa upp kolesterolstenar, eller icke-kirurgiska procedurer för att krossa stenarna med hjälp av ljudvågor. Dessa metoder är dock mindre vanliga och används oftast endast i speciella fall eftersom de kan ha mindre framgång i att behandla gallstenarna jämfört med kirurgi.
Förebyggande av gallsten
Visst kan man vidta åtgärder för att minska risken att utveckla gallstenar. En hälsosam kost och regelbunden motion kan bidra till att förebygga bildandet av gallstenar, särskilt kolesterolstenar. En kost rik på fibrer och låg på mättade fetter tillsammans med att upprätthålla en hälsosam vikt är rekommenderat för att minska risken för gallstenar. Det är även viktigt att observera att snabba viktnedgångar kan öka risken för gallstenar, så en stabil och måttlig viktminskning är att föredra. Personer som löper en högre risk, till exempel de som har en familjehistoria av gallstenar, bör diskutera med sin läkare om hur de bäst kan förhindra gallstenar och möjliga symtom. Sammanfattningsvis är gallsten en vanlig och ibland smärtsam åkomma som kan påverka mycket mer än bara vår förmåga att smälta fett. Genom att förstå vad gallsten innebär och hur de kan förebyggas och behandlas, kan de som drabbas ta kontroll över sin hälsa och sitt välstånd. Regelbundna medicinska kontroller, hälsosamma levnadsvanor och att vara uppmärksam på kroppens signaler är viktiga steg på vägen mot ett liv fritt från gallstenar.